jag kan inte låtsas att jag slagit mig till ro
jag vet vad du vill höra och jag vet vad du vill tro
men tiden är som en korridor
full av dörrar jag inte vågar öppna
och snart är vintern här
och du vill pröva om vingarna bär
se dig inte om nu
fortsätt bara gå
du går din egen väg nu
det kommer alltid vara så
och se dig inte om nu
här finns inget kvar
följ dit vinden bär dig
och den viskar dig ett svar
det kanske är så enkelt
att vi växt ifrån varann
du måste gå din egen väg
och hålla huvudet så högt du kan
men väggarna i detta rum tycks viska ditt namn
du hör klockorna slå, och du vet att nu måste du gå
lika många drömmar som himlen är blå
se dig inte om nu
fortsätt bara gå
du går din egen väg nu
det kommer alltid vara så
och se dig inte om nu
här finns inget kvar
följ dit vinden bär dig
och den viskar dig ett svar
se dig inte om nu…
